Värsta dagen i mitt liv- 27 miles lång hike
Idag har jag varit med om den värsta dagen i mitt liv, jag har gått 27 miles, 43,5 km. 
Det började med att vi skulle åka till Hot Springs och enligt internet så kan man välja mellan att ta bilen dit eller så kan man gå en hike som är 7 miles lång. Vilket i valde, jag kan säga som så att jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv innan. Vi gick i en djungel mitt ute i ödemarken. Jag såg ödlor, spindlar och två ormar- vilket inte lugnade ner mig direkt. Efter lite googling så inser jag att det är en Black and White Kingsnake och någon typ av vattenorm som jag stötte på idag, riktigt obehagligt. 
Dessutom så har vi gått igenom en skog full av poison oak, vilket är precis vad det låter som. Giftiga ekblad som om man har otur leder till extrema infekterade sår. Jag har duschat två gånger i iskallt vatten och tvättat mig med en speciell tvål som skall hjälpa mot detta.. Det återstår väl helt enkelt att se hur dett artar sig.
 
När vi kom ut ur skogen första gången så gick vi igenom en massa buskar, och kom till ett campingställe. Folket som satt där undrade vilka konstiga människor vi var och hur tusan vi hade hittat dit... De bjöd oss även på vatten och var jättehjälpsamma. Men vattnet tog slut väldigt fort, vilket resulterade i att vi alla blev uttorkade och slöa. Vi nådde iallafall de varma källorna, vilket var otroligt coolt- dock så tog ingen av oss ett dopp eftersom de var så otroligt varma och vi var redan svettiga som bara den. 
 
Påvägen hem fick vi ett tips att ta vägen som bilarna kör på hem eftersom den bara skulle vara 10 miles lång, folk lurade oss. Vägen var 17 miles lång och vi höll på att dö. Vi stoppade en bil och bad om hjälp, men den var full men de gav oss iallafall vatten. Vi fortsatte att gå och efter ett X antal kilometer kommer samma bil tillbaka och säger att de är villiga att hjälpa oss, de kör oss till ett hus där en ranger jobbade. Hans uppgift är att hjälpa folk ute i ödemarken, men han vägrade att hjälpa oss. De snälla killarna fortsatte att köra oss ca 3-4 miles innan de droppade oss och vi fick börja gå igen. 
Vi gick ett bra tag och sedan så kom det en kille med en bil som körde oss hela vägen till våran parkerade bil, han körde som en dåre och det kändes nästan som att jag åkte en berg och dalbana hela vägen, men det var kul. 
 
Precis nu fick jag även reda på att en av tjejerna som jag gick med, hennes farbror hade gått denna hiken. 
Han hade fått sova på vägen och äta en ödla under natten eftersom han inte klarade hiken på en dag, så jag antar att vi var lyckligt lottade eller något. 




Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress